Max

 Hej!

Det kom ett brev.. som jag bara måste dela med er!!
Det är från Maxfield Joaquin - Max som bor i Finland!!
Tack Petter och Nina!!

Jag har varit i Åbo några gånger redan, och träffats med Ninas mamma och Ninas och Petters kompisar. Några har även hund, så jag har fått leka med egna kompisar också. En av mina bästa vänner är Pim, hon är en sex månader gammal Beagle, och hon är jätte snabb. Ibland när vi leker tillsammans hinner jag inte alltid riktigt med när
hon springer så fort.

Jag har besökt Kimito där som Petters föräldrar bor. Jag gillade genast jätte mycket Farmor, för hon visste genast att jag var hungrig. Nina och Petter bryr sig inte alls om jag är hungrig eller inte, de tittar bara på klockan och ger mig mat enligt tidtabellen.
Och jag är hungrig hela tiden.

För två veckor sen var vi hos några kompisar här i Helsingfors och då träffade jag en annan liten pojke, Rasmus hette han. Rasmus var jätte liten och söt men han kunde inte riktigt leka med mig ännu. Rasmus var jätte snäll och delade sina leksaker med mig, kanske därför att jag kysste honom hela tiden, men jag kunde inte riktigt förstå varför Nina och Petter tog leksaker bort hela tiden av mig och sade att du har nog egna leksaker. Jag har nog fått massor av leksaker, men jag tycker att kvaliteten har varit lite si och så,
när de går sönder hela tiden.

Efter att Rasmus gått och lagt sig, träffade jag två igelkottar. Först visste jag inte vad de var för något och var helt förbryllad! När jag äntligen förstod att de kanske skulle ha varit trevliga kompisar att leka med, bromsade Petter och Nina min framfart. Slutligen fick jag endast iaktta igelkottarnas sysslor på säkert avstånd.

Det kanske mest spännande äventyret, eller den som jag minns bäst när det hände just..inträffade på förra söndagen när vi besökte Runsala naturpark.

Nina och Petter lattjade med mej i Runsala naturpark och det var hur roligt som helst! Vädret och stället var otroligt vackert, så jag bestämde mej för att pröva bada lite grann (Nina hjälpte mej att bifoga några bilder på mej när jag leker i strandvattnet).

 

Trots att jag varit med om mycket äventyr är jag nog försiktig. Jag aktar mej lite för främmande djur och som tur kan jag alltid gömma mej lite bakom (eller upp i famnen på) Nina eller Petter. För att vara helt ärligt är det lite skönt att krypa upp i famnen helt utan orsak, när jag inte vill tassa omkring mera. Nina har nog sagt att om jag växer i den här takten, orkar hon inte länge bära mig mera. Detta tycker jag är jätte tråkigt, när jag gillar mat hur mycket som helst och dessutom att vara i famnen. Nina har köpt åt mig 'stora pojkars knallar' (som vi kallar foder i Finland), utöver dessa äter jag gröt, och när Nina och Petter kommer ihåg, lite surmjölk till efterrätt. Ninas mamma är nog bäst, när hon alltid kommer ihåg att köpa och mata surmjölk åt mig.

Jag har inte alls kissat inne, eller nå ja, hos Ninas mamma hände det en liten olycka, eller rättar sagt två...under helgen. Jag försökte tala om för dem att jag skulle behöva gå ut, men ingen märkte eller förstod någonting! Jag försökte kissa så att ingen skulle se mig, men Nina märkte vad jag höll på med och då blev jag lite generad..

Annars går här riktigt bra, jag brukar vila rätt mycket under dagarna när Nina och Petter är på jobb. Som tur brukar postiljonen ganska ofta hämta lite eftermiddagslektyr, som jag brukar titta igenom. Sen är det ganska ofta som Petter brukar städa upp efter mej...

Nina brukar också lämna åt mig varje morgon en tom mjölkpaket med lite knallar i. Jag gillar att riva mjölkpaketet i tusen bitar och Petter städar när han alltid kommer först hem.

Jag undrar vad har Nina och Petter planerad för nästa helg. Hoppas någonting roligt..men idag är bara Tisdag, så det är många dagar till helgen ännu. Idag hälsade jag på en liten flicka (hon heter Lotta) och hennes föräldrar. Lotta var lite försiktig med mig men lekte ändå riktigt snällt med mig. Nu är jag äntligen hemma och är riktigt trött. Så nu är det dags att gå och räkna lamm.

God natt på er alla

Massvis med kramar och riktiga fieldkyssar, Max

Tack för din härliga hälsning Max!!

Madelene